Grosshandlaren tar fram den stora plånboken och gör affär på hela partiet varor – direkt av fabrikören. Affärsverksamheten blir således en mellanhand mellan fabrikörer, marknaden och detaljhandelsbutiker. Det var under industrialiseringen, massfabrikationerna av produkter och varor under slutet av 1800-talet, som grossistverksamheterna växer fram i den svenska affärsvärlden. Sedan dess har de intagit en viktig plats i handelsfunktion mellan fabrik, marknad och butik.

Definitionen av grossistverksamhet kan sägas vara en affärsverksamhet där större volymer av varor köps och lagerhålls direkt från tillverkningsindustrin. Handeln sker oftast inte till några enskilda konsumenter utan till butikskedjor, institutioner och arbetsplatser, vilka i sin tur inriktar sin verksamhet på enskilda konsumenter och beställare av tjänster. En grossistverksamhet behöver därför sällan marknadsföra sig mot enskilda privatpersoner eller enskilda konsumenter.

För videospelautomater, kolla här.

En grossistverksamhet måste alltid hitta nya produkter som man tror att butiker, företag och marknaden vill ha och efterfrågar, t.ex. snusnäsdukar och accessoarer i fallet för Bandana.se. Det som gäller inom grossistverksamheten är att hålla lågt pris, tillhandahålla stora volymer och hålla jämn kvalité på samtliga större partier i sortimentet. Förutom att sälja varor, produkter och material till detaljhandel kan en grossistverksamhet även inrikta sig mot institutioner, specifika yrkesgrupper eller kontor, för att tillhandahålla och sälja stora partier arbetsmaterial såsom papper, bläck, pennor och annan omkring utrustning.

En annan viktig uppgift som skiljer grossistverksamheten från andra affärsverksamheter är lagerhållningen. Varken fabriker eller butiker vill tillhandahålla lager eftersom det endast är en belastning för ekonomin. Fabrikerna vill tillverka produkter och varor – inte lagerhålla. Butikerna vill sälja och marknadsföra – inte lagerhålla. Lagerhållningen innebär en kostnad. Allt utrymme kostar. Grossistverksamheten tar i regel på sig denna uppgift och kan leverera större lagerhållning åt detaljhandeln. Lagerutrymme för både fabriker och butiker ses endast som negativa omkostnader medan grossverksamheten ser lagerhållningen som en del av affärsrörelsen.